McLaren tycks vara tillbaka i den absoluta F1-toppen på allvar och till glädje för de många fans inklusive undertecknad som följt stallet i dess upp- och nedgångar genom åren. Konstruktörstiteln 2025 är ju i praktiken redan säkrat, kampen om förartiteln ser ut att bli en intern uppgörelse mellan teamkompisarna Norris och Piastri. Som racar stenhårt mot varandra, precis som under fighterna mellan Senna och Prost i slutet av 80-talet.

Vi fortsätter här berättelsen om McLarens brokiga historia och har hunnit fram till 1980 då Ron Dennis kliver in och vitaliserar teamet som varit på nedgång under några år efter James Hunts VM-titel 1976. 

Läs första delen här.

1980 hade McLarens Formula 1 team kört fast, och höll i bästa fall en plats på mittfältet. Teamets huvudsponsor Marlboro var missnöjd och hotade flytta över sin satsning till andra team. Gänget runt teamchefen Teddy Mayer visade också tecken på bristande motivation när framgångarna uteblev. I det läget sammanförde Marlboro teamet med Ron Dennis, en då ung racingentreprenör med ambitioner långt utöver det vanliga.

Ron Dennis hade börjat som mekaniker under senare delen av 60-talet, bla hos Cooper och Brabham. Men han var fast besluten att bli sin egen och startade optimistiskt med en kompanjon ett eget team, Rondel Racing. Som driven säljare lyckades han övertyga ett antal sponsorer att backa upp ett Formula 2 team som var tänkt att avancera till Formula 1, men pengarna räckte inte till så den satsningen fick läggas ner. 

Men Ron Dennis gav sig inte utan startade upp ett nytt team kallat Projekt Four som tävlade i både Formula 2 och 3, där han lyckades få sponsring av Marlboro. Bla vann Stefan ”Lövis” Johansson det engelska Formula 3 mästerskapet 1980 för Ron Dennis Project Four. 

Stärkt av dessa framgångar började Ron Dennis bearbeta Marlboro att överge McLaren och i stället satsa på hans eget planerade F1-team som så sakta började förberedas. Men allt slutade med en kompromiss. 

McLaren och Project Four slogs ihop till ett gemensamt team efter att Dennis hittat nya delägare i form av de två saudiska bröderna Ojjeh som ägde industrikonglomeratet TAG (med bla TAG Heuer klockor). Därmed fanns en stabil finansiell grund för en nysatsning som kanske är en av de största turnarounds som skett inom F1-världen.

Ron Dennis var en speciell person, ultraperfektionist in i minsta detalj. Det sägs till exempel att han varje månad själv målar om gatan utanför sin bostad. Sant eller inte, men McLaren-fabriken i Woking en bit från Silverstone är i alla fall kliniskt ren på ett sätt som överträffar den mest kvalificerade operationsklinik när det gäller hygien. 

Anläggningen i sig är fantastisk och ser mer ut som en lyxresort med bla konstgjort sjö. Ron Dennis perfektionism gör honom dock till en svår person att samarbeta med då han ställer exceptionella resultat krav på sina medarbetare. Samtidigt som han alltid försökt knyta till sig de absolut bästa inom olika kompetenser.

”Övertalade Niki Lauda att göra comeback”

Ron Dennis påbörjade omgående en total omdaning av McLaren. Först knöt han till sig konstruktören John Barnard, som bla hade idéer om att bygga bilarna i helt nya, lättare och starkare kompositmaterial. Att använda det extremt dyra kompositmaterialet i chassit blev sedan snabbt standard i alla F1-bilar. 

Det behövdes också en drivkälla för att matcha de nya turbomotorerna från Renault, BMW, Ferrari och Honda som nu började få effekter på över 1 000 hästkrafter. Han gick då till Porsche, som utvecklade en motor exklusivt för McLaren som fick namnet TAG efter teamets delägare och finansiär. 

Men det behövdes också förare av yttersta klass. Dennis hade tidigt spanat in blivande världsmästaren Alain Prost, som dock satt fast i ett kontrakt med Renault fram till 1984. Så i stället övertalade han den tvåfaldige världsmästaren Niki Lauda att göra comeback. Lauda krävde bra betalt, det sägs att hans comeback drevs av att han behövde pengar till sitt flygbolag där han nyligen köpt in en jumbojet som han också till och från flög själv.

Utfallet av alla satsningar blev sammantaget optimalt. Lauda tog titeln 1984 med en halv poängs marginal till Prost som då anslutit till teamet. Prost tog sen titeln 1985 och 1986 trots en mycket svår konkurrens från främst Williams-Honda. 

Men Ron Dennis var inte nöjd. När Lauda drog sig tillbaka satte han siktet på den bäste av dem alla, Ayrton Senna. I det läget hade TAG-motorn börja tappa i konkurrenskraft. Så i ett deal typiskt Ron Dennis lyckas han få loss Senna från Lotus och samtidigt övertyga Honda om att överge Williams trots att man just vunnit VM-titeln och i ställer bli partner till McLaren.

Konstellationen McLaren – Honda – Ayrton Senna är nog den mest framgångsrika i F1 75-åriga historia. Senna tog VM-titeln 1988, 1990, 1991 och Prost 1989 efter den berömda kraschen på Suzuka. Teamet vann 39 av de sammanlagt 69 GP-lopp som kördes under denna epok. Detta i en mycket tuff konkurrens från bla Ferrari, Williams och mot slutet även Benetton.

Men, ingen framgång varar för evigt. Honda valde att gå ur Formula 1 innan säsongen 1993 då deras satsning på en V12:a i stället för den beprövade V10:an inte alls lyckades. Senna lämnade teamet inför 1994 efter en misslyckad säsong 1992 och 1993. 

Chefskonstruktören John Barnard hade tidigare lämnat för Ferrari och någon stark ersättare inte hittats. Allt enligt logiken i Formula 1 att det tar tid och mycket svett att nå toppen men att det går väldigt snabbt att falla tillbaka till botten. 

Men McLaren tar nya tag och kommer snabbt igen. Efter ett nerköp på motorsidan med först Ford- Cosworth och året efter Peugot inleder man ett samarbete med Mercedes-Benz, som bryter sitt kontrakt med Sauber. Ny chefskonstruktör blir Adrian Newey, än idag aktiv och ansedd som en av de bästa F1-ingenjörerna genom tiderna. 

”Den enda som kunde utmana Schumacher”

Samtidigt hittar man en duktig, lojal och väldigt sympatisk finländare, Mika Häkkinen, som var den enda i F1-fältet som klarar att utmana Michael Schumacher. 

Mika snyter Schumacher på VM-titeln både 1998 och 1999. Därefter drar sig Mika oväntat och på tok för tidigt tillbaks efter säsongen 2001, men Ron har fått smak för finska förare och satsar i stället på Kimi Räikkönen, en svårstyrd men rasande snabb förare som kom att bli älskad av många F1-fans runt om i världen. Kimi Räikkönen lyckas så när snuva Schumacher på VM-titeln 2003.

Men trots att teamet förstärker med stjärnan Juan Pablo Montoya rår man inte på Schumacher och Ferrari som tar 5 raka VM-titlar 2000 - 2004. Montoya tröttnar mitt under säsongen 2006 efter en kollision med just Kimi och drar i frustation till Nascar för att senare avsluta sin karriär i Indycar. 

Till säsongen 2007 lämnar även Kimi teamet, flyttar till Ferrari och blir världsmästare. Så Ron Dennis får än en gång söka nya förare, och enligt devisen att bara den bästa är bra nog så knyter han upp regerande världsmästare Fernando Alonso. Och ger samtidigt en ung Lewis Hamiltonchansen i teamet, som mer eller mindre levt och vuxit upp med teamet ända sen gokartåren och som Dennis nästintill betraktar som sin egen son.

Säsongen 2007 blev i alla fall inte vad Alonso tänkt sig. Redan i början av säsongen utmanas han av Hamilton som inte visar minsta respekt för den regerande världsmästaren. Alonso känner sig kränkt och lämnar efter bara en säsong teamet och går till Renault (dagens Alpine). 

Men Hamilton tar redan under sin andra F1-säsong VM-titeln genom en omkörning i sista kurvan i finalen i Brasilien, samtidigt som Filippe Massa och hans familj redan börjat fira titeln i depån. Kanske den mest dramatiska VM-finalen i F1-historien, minen på Massas pappa när han med champagneglaset i sin hand ser Hamiltons omkörning av Timo Glock är oförglömlig.

Men innan McLaren hunnit fira sin återvunna VM-titel så kastas teamet och Ron Dennis in i en serie av skandaler som går under namnen Spygate, Liegate, Crashgate och Sexgate. Alla relaterade till en mångårig konflikt och hatrelation mellan Ron Dennis och FIA-chefen Max Mosley.  

Dessa skandaler, som borde passa Hollywood som handsken om man vill göra en film som innehåller all tänkbar dramatik, kräver en egen krönika att berätta. Men kort börjar ”Spygate” med att en ingenjör hos Ferrari kopierar och skickar all teknisk dokumentation om deras nya bil till en kompis som har motsvarande position hos McLaren. 

Tveklöst används informationen av McLaren i utvecklingsarbetet, men Ron Dennis förnekar att han kände till det. FIA diskvalificerar McLaren från konstruktörsmästerskapet 2008 (men inte från förar-VM då Alonso och Hamilton samarbetar med polisutredningen) och utdömer ett bötesstraff på 1 mdr, precis vad företaget klarar av utan att gå i konkurs. 

”2009 sker nästa skandal”

Men problemen stannar inte där. I första tävlingen 2009 sker nästa skandal. Lewis Hamilton ljuger av någon oklar anledning vid ett FIA-förhör (det som kom att kallas ”Liegate”), blir avslöjad men spåren leder tillbaka till Ron Dennis. 

FIA hotar att diskvalificera McLaren för evigt om nu inte Ron Dennis helt lämnar sin befattning som teamchef och VD. Och så blir det men även den här gången finns en kompetent organisation bakom honom som kan ta över. 

Så 2009 så försvinner således hux flux Ron Dennis från F1-världen och McLaren. Men hans revansch mot Max Mosley skulle komma. 

Under Singapores GP 2009 kraschar Nelson Piquet J:r på ett konstigt sätt, vilket möjliggör för Alonso att gå i depå, byta däck och sedan ta hem segern. Den efterföljande utredningen visar tydligt att kraschen var avsiktlig och skedde på order av Renaults dåvarande teamchef Flavio Briatore, som först blir avstängd från sporten på livstid, ett beslut som senare EU-rätten river upp. 

Skandalen får namnet ”Crashgate”, så nu finns det två personer som känner hat och revanschlusta gentemot Max Mosley. 

Mycket talar sedan för att det var Ron Dennis och Flavio Briatore som iscensatte en setup mot Mosley som kom att kallas ”Sexgate”, en händelse som publicerades med bilder och filmer av skandaltidningen News of the World där högste FIA-chefen avslöjades med ett milt sagt mindre lämpligt moraliskt beteende. 

Så för McLarens vidare öden inom Formula 1 var det nog bra att Ron Dennis inte längre kunde förknippas med teamet då Mosley otroligt nog fick fortsatt förtroende som FIA-ordförande. 

Men det hände fler saker kring McLaren. Teamet samarbete med Mercedes börjar sakta knaka i fogarna sedan Mercedes själva etablerat ett eget F1-team efter att man köpt världsmästarteamet Brawn till säsongen 2010. 

”Plan för gemensam sportbilsatsning”

Tanken var också att de båda företagen gemensamt skulle utveckla och sälja avancerade sportbilar, men samarbetet mellan ingenjörerna knakade och McLaren bestämde sig i stället för att starta en helt egen tillverkning i ett separat bolag, McLaren Automotive. Man tyckte det blev en konstig sits att använda motorer från en konkurrent även på personbilssidan.

Samarbetet McLaren – Mercedes fortsatte visserligen till 2014, då en nygammal aktör dök upp på scenen i form av Honda som återigen ville göra comeback som motorleverantör. 

Att återuppta det framgångsrika samarbetet från Senna-epoken trodde alla skulle bli en succé. Men än en gång gick det inte som tänkt vilket skulle kasta in McLaren i en ny och denna gång långsiktigt nedgång. Något vi kommer skriva om i nästkommande krönika

Magnus Berthling har följt Formula 1 och även Indycar sedan 70-talets början, men också många andra discipliner inom internationell motorsport. Magnus har också varit förbundsordförande för Svenska Bilsportförbundet. Han var givetvis på plats i Anderstorp och såg premiären för Sveriges Grand Prix 1973 och håller fortfarande Ronnie Peterson som en de största F1-förarna genom tiderna. Vidare hoppas han att McLaren äntligen ska komma tillbaka som toppteam i Formula 1, något som ju känns vara på gång.  

[email protected]