Senaste nytt
F1-krönika Fredrik af Petersens: "Alltid nära skratt när man träffade Eddie Jordan"
F1-krönika Fredrik af Petersens om Eddie Jordan och sina upplevelser från tidigare GP i Kina
Eddie Jordan - alltid med en räv bakom örat
Måste tyvärr börja den här krönikan med en tråkig nyhet. Eddie Jordan har gått bort. Eddie hade lite annorlunda karriärplaner, funderade på att bli präst. Nästa plan var ett göra karriär på en bank innan han blev racerförare och stallägare.
Som förare gick det halvhyfsat. Som stallägare blev irländaren en smått förmögen herre. Han hade minst en räv bakom varje öra och hans lärare hade varit Bernie Ecclestone.
När han sålde teamet 2005 till Midland trodde köparen att han köpt allt. Inklusive bron som gick från parkeringsplatsen, som låg på andra sidan vägen, för de anställda till fabriken. Icke. Den rysk-kanadensiska affärsmannen fick punga ut med en stor slant till för den marken och bron tillhörde Eddies hustru.
Jag lärde känna honom ganska väl och det var alltid nära till skratt när han började prata. Det finns dock ett gäng svenskar som inte hade några högre tankar om Eddie. Man ansåg sig ha blivit grundlurade med ett sponsorkon-trakt.
Eddie inte imponerad av den synskadade svensken
Man sponsrade en svensk förare i F3000 men Eddie tyckte att han kraschade lite för mycket på grund av ett synfel. FIA läkaren Sid Watkins rådde svensken att testa sin syn hos franska flygvapnet och där fick han helt godkänt.
Men Eddie hade en försäkring och på den lyckades han trots allt få ut en hyfsad slant. Det blev en fortsättning. Han gick till en annan svensk sponsor och de köpte förslaget och teamets bägge bilar lackerades i en ny färg.
Den andra sponsorn blev lindrigt sagt förbannad och sa till Eddie att han kunde inte sälja annonsplatser på bilarna eftersom han ägde den rätten.
Ordväxlingen blev svavelosande och tyvärr slutade det med att den svenske föraren fick sparken. Skall nämnas att föraren var inte Stefan Johansson. Han och Eddie körde tillsammas i engelska F3 mästerskapet i Team Ireland.
Äkta falska diamanter i Shanghai
Shanghai. Det var en lokal borgmästare som tyckte att det skulle vara perfekt att få F1 till staden. Sagt och gjort. Han fick som han ville och skickade över pengarna till Bernie Ecclestone. Problemet var bara att han tagit dem från de anställdas pensionskassa så hans kontor byttes ett par år senare ut till en fängelsecell och där sitter han nog fortfarande.
Bästa sättet att ta sig från flygplatsen till centrum var med Maglevtåget. Topphastighet 431 km/tim. Det fanns två och ett tåg skjuter ju luft framför sig så när de möttes på halva vägen blev det en rejäl knall och de som inte tänkte på det skrek högt i rena förskräckelsen.
Många av journalisterna och fotograferna hade kommit en dag för tidigt för att hinna med och handla. Målet var en marknad där det fanns allt. Mest populärt var kläder. Orginal kunde ingen av säljarna ens stava till. En engelsk journalist letade efter en julklpapp till sin hustru och hittade en Rolex, som blixtrade förföriskt i ljuset. Han frågade om det var äkta diamanter.
- Äkta falska diamanter, blev svaret från den leende försäljaren.
Att gå på krogen och äta middag var ett äventyr. Ingen av oss kunde läsa kinesiska men man hade varit snäll och översatt rätternas namn till engelska. Namnen som vi läste fick oss att antingen skratta eller fråga om det fanns en hamburgerställe i närheten. Ett smakprov.
Floden nerför berget mellan två byar sedan till vänster. Två ankor på vift. Vägen svänger utan sås. Upp och ner samtidigt. Flaskor med gott innehåll. Min favorit är Skivad mans och hustrus lunga. Nej. Jag beställde den inte.
Vad är de så rädda för?
Banan har ett problem. Den sjunker. Inte så att det blir dramatiskt men ändå några mm varje år. Den är nämligen byggd på ett vattensjukt område och stöttas med hundratals pelare. Det finns många små sjöar inne på området och där trivs diverse myggor. En f.d. förare blev biten och det tog drygt ett år innan han blev frisk igen.
Jag undrar fortfarande vad arrangörerna är rädda för. Överallt stod det soldater. Två vid hissen. Lika många när man klev ur vid pressrummet. Plus många nere i depån.
En sak är dock positivt. Pressrummet ligger några våningar upp rakt ovanför banan och utsikten vid starten är perfekt så därför sitter många fotografer vid fönstret med långa objektiv.
Säsongen 2019 var 70 års jubileum för F1 och i Shanghai kördes det 1000:e GP.
Men enligt de hårdnackade fansen stämmer det inte. Anledningen är att mellan 1950-1960 kördes Indy 500 men klassikern var aldrig ett GP utan bara ett lopp som räknades in i VM. Så enligt de rättrogna skulle det 1.000:e köras i Belgien några månader senare.
Den första mer eller mindre officiella biltävlingen kördes mellan Paris och Rouen den 22 juli 1894. Det var Pierre Giffard, som ägde tidningen Le Petit Journal, som kom på idéen. Monsieur Giffard blev överraskad när han såg anmälningslistan för på den stod det inte mindre än 102 namn.
Lite överdrivet att säga att det bara var bilar som deltog. Det var en massa olika fordon som drevs på olika sätt. Eftersom det inte gick så fort och man skulle köra 128 km på urusla vägar stannade man och åt lunch.
Loppet tog drygt sex timmar och första platsen delades av Georges Lemaitre, som körde en Peugeot, och Emile Levassor, Panhard, och det var också genombrottet för bensindrivna bilar.
FIA lade om kursen 1946
1904 grundades Fia, Fédération Internationale de l’Automobile och 1946 hade man ett möte i Paris som leddes av den italienska greven Antonio Brivio.
Man bestämde att slå ihop alla F1 lopp i Europa till en serie och dela ut poäng och när säsongen var över skulle man kora en europamästare. Bara de fem första skulle få poäng. Plus en för snabbaste varv.
Sporten spred sig och man tävlade i alla länder endast med avbrott för de två världskrigen 1914-1918 och 1939-1945 men hade inget världsmästerskap.
Den 13 maj 1950 kördes det första loppet som räknades till förarnas titel. Skådeplatsen var det gamla flygfältet Silverstone i England.
