Senaste nytt
Berthling: Formel 1 och Indycar – sammanslagning eller samlevnad?
Formula 1 och Indycar – sammanslagning eller samlevnad i framtiden?
I decennier har det diskuterats, spekulerats och framförts åsikter om att Formula 1 och Indycar borde gå ihop eller i alla fall samordnas så vi får en tydlig struktur kring vilken serie som är den högsta i motorsporthierarkin, och vilken förare som odiskutabelt är den bästa i världen.
Frågan har också handlat om hur man kan lyfta upp publikintresset för Formula 1 på världens största marknad, vilket dock är mindre relevant i dagsläget då F1-intresset i USA just nu skenar med välbesökta tävlingar i Austin, Miami och i höst även ett lopp i Las Vegas.
Men så här långt har det stannat vid rena spekulationer, då egentligen alla grundläggande förutsättningar för ett samgående saknas. Visst ser bilarna på ytan ganska lika ut, men tittar vi djupare på bilarna tekniskt, tävlingsformaten och hur den kommersiella strukturen ser ut skiljer väldigt mycket. Och framför allt är det kulturen kring Indycar respektive Formula som har få likheter med varandra och helt olika rötter.
En gång i tiden var dock utbytet mellan F1 och Indycar omfattande. På 60-talet ställde många F1-stjärnor upp i Indy 500, där bla Jimmie Clark och Graham Hill vann 1966 respektive 1967, både gångerna i Lotus som hade stort intresse för den amerikanska racingserien. Samtidigt såg vi Indycar-förare som Mario Andretti, Dan Gurney, Peter Revson och många fler som både körde och vann i F1 på ledig tid. Och Andretti lyckades även bli världsmästare 1978.
Längre fram blev Indycar en ”reträttplats” för många när F1-karriären av någon anledning tog slut. Emerson Fittipaldi, Nigel Mansell och vår egen Stefan Johansson var några förare som fick en andra karriär i Indycar.
Nyligen hade vi Fernando Alonso som två gånger försökte vinna Indy 500, och t o m tog timeout från F1 för att förverkliga sin dröm, som dock blev ett misslyckande. Vi ska heller inte glömma bort vår egen Indy-vinnare Marcus Ericsson som lämnade Formula 1 efter fem tunga säsonger och fick ett rejält lyft i karriären på andra sidan Atlanten.
Svårt med synkade kalendrar
Men med dagens tajta F1-serie finns det minimalt utrymme för dubbla engagemang. Först och främst brukar Indy 500 och Monacos GP nästan varje år kollidera tidsmässigt. Sedan anses båda seriernas kommersiella strukturer lägga hinder för de förare som ändå vill försöka, t ex när det gäller sponsorer, motorleverantörer mm. Det är synd, för visst hade det varit häftigt om de bästa F1-förarna även kunde delta i Indy 500 som skulle kunna bli en verklig världsfinal.
Om en sammanslagning eller samordning någonsin skulle kunna hända är ytterst osäkert. Detta även om det har spekulerats om att den kommersiella ägaren till Formula 1, Liberty Media, skulle kunna köpa hela Indycar-serien av Roger Penske som nu är ensam ägare till alla rättigheter inklusive banan Indianapolis Motor Speedway. Pengarna är nog inte några problem utifrån den väldigt höga värdering som Formula 1 har idag.
Men hela den organisatoriska strukturen skiljer sig åt väsentligt. Själva världsmästerskapet Formula 1 kontrolleras av FIA, det högsta organet inom internationell motorsport. FIA bestämmer teknisk och sportsligt reglemente för F1, men äger inte t ex TV-rättigheterna, avtalen med teamen och banägarna vilket är det egentliga värdet i sporten.
Dessutom finns det s k Concorde-avtalet med teamen som reglerar ersättningar, hur dessa ska fördelas och där teamen har veto t ex vad gäller nya team på startgridden. En omfattande förändring av F1 är således en mycket komplex och komplicerad affär.
I USA är motorsportstrukturen helt annorlunda organiserad än i resten av världen. FIA har i princip inget inflytande alls utan motorsporten där är nästan alltid organiserad av kommersiella aktörer, t ex familjen France som startade och fortfarande efter 75 år äger och driver Nascar fullt ut.
Indycar-serien har sedan 2020, efter mycket turbulens genom åren kring ägande och rättigheter, en betydligt enklare struktur än F1 och ägs och drivs som bekant helt av den nu 85 år gamla racingentreprenören Roger Penske som f ö även har ett eget stall som tävlar i serien (läs mer om Roger Penske i en tidigare krönika).
Men oaktat om Penske i framtiden med ålderns rätt skulle vilja sälja Indycar, kommer en sammanslagning verkligen gynna motorsporten som helhet, eller förstör man bara två unika serier som var och en har en helt egen historia och kultur?
Konkurrensen mellan teamen grundläggande i F1
I Formula 1 är konkurrensen mellan teamen ett grundläggande fundament. F1 är lika mycket en tävling mellan konstruktörer, mekaniker och teamchefer. Att vinna konstruktörs-VM är nästan lika viktigt som förartiteln. Dessutom måste varje team äga de immateriella rättigheterna till bilen som man inte får kopiera och sälja vidare.
Bilen måste alltså ha en egen, unik design som helt ägs av teamet. Bara ett fåtal delar är standardiserade och får delas mellan olika team, något som bevakas stenhårt. T ex har både Haas och Saubers kopplingar till Ferrari ifrågasatts, kopplingen mellan Red Bull Racing och Alpha Tauri (tidigare Toro Rosso) likaså.
Indycar är tvärtemot en enhetsklass, även om det inte alltid har varit så, där alla chassin tillverkas av specialisten Dallara. Motorsidan är delvis konkurrensutsatt, men just nu finns bara två leverantörer (Chevrolet och Honda). Det här gör sammantaget att kostnaden för ett Indycarteam är väldigt mycket lägre än i F1. Om kostnaden för att hålla igång en F1-bil under en säsong snittar på minst 1 mdr Skr (förarens/teamchefernas löner samt logistik och marknadsföring exkluderad) så ligger prislappen för en Indycar-bil även för toppteamen runt 200 mkr Skr.
Sedan är intäktsströmmen för teamen väldigt olika. F1 drar in över 20 miljarder svenska kr från TV-rättigheter, banägare och gemensamma sponsorer, Indycar drar in långt mindre, även om Indy 500 som enskild tävling kanske omsätter mest av alla idrottstävlingar i världen, möjligen undantaget Super Bowl.
Så det är ingen tvekan om vem som är storebror och lillebror här. Dessutom har Indycar hård konkurrens i USA om sponsorer, TV-tittare och publik från Nascar, även om skillnaden minskat något under senare år.
Helt olika bilar i F1 - till skillnad mot Indy
Bilarna är som bekant väldigt olika även om motorstyrkan är ungefär densamma, på en normal landsvägsbana är säkert en F1-bil minst 10 sekunder snabbare än en Indycarbil, främst beroende på bättre bromsar och aerodynamik i kurvorna. Å andra sidan gäller motsatsen på en ovalbana, där en F1-bil överhuvudtaget inte är lämplig att köra. Så att samordna det tekniska reglementet är i alla fall inte helt enkelt.
Själva tävlingsformatet är mindre väsensskild när vi talar om stadslopp eller landsvägsbanor, men däcks- och bränslestrategi skiljer sig ändå kraftigt åt. Vad som gör utfallet av en Indycar-tävling väldigt oförutsägbar är dels mångfalden av tänkbara strategier i kombination med frekvent förekommande gulflaggsituationer där fältet samlas ihop. Tombola säger en del, väldigt spännande in på mållinjen säger andra inklusive undertecknad.
Alla som besökt en racertävling i USA kan heller inte undgå att notera den extremt nationalistiska kulturen. Den amerikanska nationalsången, överflygningar av stridsflygplan, förbön av en präst och andra ceremonier utgör en stor kontrast till den mer globala och kosmopolitiska kultur som råder i Formula 1.
Så länkar man ihop allt det här så är nog en sammanslagning av serierna knappast något som kommer att hända, och skulle förmodligen ta död på den speciella kultur och charm som präglat Indycar under många, många år.
Men däremot kan man tänka sig en långt gående samordning och ett nära samarbete mellan serierna på ett antal andra områden.
Det gäller t ex superlicensen som alla F1-förare måste ha för att få starta. Det är väldigt märkligt att de bästa Indycar-förarna inte anses kapabla att köra F1, vilket drabbade jättetalangen Colton Herta denna säsong. Han hade definitivt varit väldigt intressant att se bakom en F1-ratt, vilket även hade boostat intresset för Formula 1 i USA. Så ett förarutbyte även åt andra hållet vore jätteintressant. Kunde Mario Andretti gå från Indy till F1 och bli mästare så kan nog många fler det.
Skjut fram Monaco GP - låt förarna köra båda
Man kan också tänka sig en samordning mellan supportklasserna Formula 2 och Indy NXT (tidigare Indy Lights). Båda serierna har enhetsbilar/motorer som inte skiljer sig åt allt för mycket, ett enat reglemente kunde t ex innebära att man kör ett antal världsfinaler innan/under/efter säsongerna vilket skulle höja statusen på båda mästerskapen där kanske totalsegraren skulle garanteras en F1-sits och 2:an få en plats i Indycar.
Men framför allt vore det intressant att öppna upp Indy 500 för de bästa F1-förarna. Skjut fram Monacos GP en vecka och lämna en lucka på i alla fall 2 veckor för träning och kvalificering inför Indy 500, T ex genom att dela upp F1:s ”semestermånad” i augusti i två delar.
Reservera sedan förslagsvis 10 platser på startgriden inför Indy 500 för de bästa F1-förarna, vilket inte borde vara några problem då de stora Indycar-stallen ändå stärker upp sina team med fler förare under årets största tävling. Säkert skulle de stora F1-sponsorerna vilja vara med på ”the greatest spectacle in motorsport” som tävlingen också kallas.
Ett tätare utbyte mellan F1 och Indycar i stället för konkurrens skulle gynna motorsporten total sett. Och chansen att bli F1-världsmästare och dessutom vinna Indy 500 tackar nog ingen förare nej till.
En samordning skulle även kunna bli något liknande golfens Ryder Cup, dvs en kamp mellan USA och resten av världen som ger motorsporten extra uppmärksamhet.
Så glöm en sammanslagning av Formula 1 och Indycar, men samordna gärna valda delar som gynnar alla och som skulle lyfta den globala motorsporten ytterligare.
Magnus Berthling har följt Formula 1 sedan 70-talets början, men också många andra discipliner inom internationell motorsport. Magnus har också varit förbundsordförande för Svenska Bilsportförbundet. Han var givetvis på plats i Anderstorp och såg premiären för Sveriges Grand Prix 1973 och håller fortfarande Ronnie Peterson som en de största F1-förarna genom tiderna. Vidare hoppas han att Sergio Perez blir världsmästare 2023 (vilket känns väldigt osäkert just nu) och att McLaren äntligen ska komma tillbaka som toppteam i Formula 1 (som ju tycks vara på gång).
