Senaste nytt
Hade ödet varit annorlunda hade Roger Penske antagligen varit ett av de mest aktade namnen inom F1-sporten. I dagens krönika på FormelDirekt.se berättar Magnus Berthling hur det kom sig att en av racingvärldens mest intressanta personer valde bort F1 för att satsa på Indycar och Nascar i stället.
Den som inte är så familjär med Indycar och amerikansk motorsport har förmodligen bara en vag uppfattning vem Roger Penske är. The ”Captain” som han kallas har hunnit bli 85 år gammal men är fortfarande i full aktivitet och i sällskap med familjen France (ägare av Nascar) en gigant inom amerikansk motorsport. Roger Penske är teamägare i både Indycar, Nascar, sportvagnar och många andra discipliner men sen några år tillbaks också ägare till hela Indycar-serien och även den legendariska anläggningen Indianapolis Motor Speedway.
Meritlistan som teamägare är nästan ofattbart lång. Känn på det här;
* 17 Indycar-titlar
* 18 Indy 500-segrar
* 10 NASCAR-titlar
* 219 segrar i den serien, varav tre på Daytona 500
… för att bara nämna en bråkdel av hans teams CV.
Lägg sedan till en framgångsrik affärsverksamhet utanför motorsporten som en av världens största bilhandlare, USA:s största uthyrare av lastbilar, ägare av Detroit Diesel med mera. Men trots sin höga ålder missar Penske sällan en tävling med sitt team oavsett var i världen den går, där han oftast bor på banan i en husbil.
Ett roligt minne jag själv har är när Indycar (eller CART som det hette då) gästade Europa för många år sedan på ovalbanan i Rockingham långt upp norra England. Jag lyckades då diskret smita in i depån och fick under kvalet stå bakom Roger Penske själv och studera när han i detalj följde sina förares tider på sin bildskärm. ”Welcome, I hope you can see the times on the screen”, sa denna ödmjuke och sympatiske man. Något som varit fullständigt otänkbart i F1.
Tragedin slog till
Men, går vi tillbaka i historien kunde faktiskt Team Penske blivit ett ledande stall i Formula 1, som säkert hade legat i den absoluta toppen än idag sett till den utveckling teamet sedan fick genom att i huvudsak fokusera på den amerikanska motorsporten.
Det började med att Roger Penske, som själv faktiskt startat i två Formula 1-lopp i början av 60-talet, etablerade ett tajt samarbete med sin förare Mark Donohue, där man tillsammans byggde upp teamet. Donohue var en snabb men framför allt tekniskt begåvad förare när det gällde att utveckla tävlingsbilar. Radarparet Penske – Donohue tog sig an serie efter serie, nästan alltid med stor framgång. Man vann TransAm (trimmade och vilt sladdande muskelbilar), fortsatte med sportvagnar och vann CanAm-serien med den fantastiska Porsche 917/30 (den kanske snabbaste racerbil som någonsin tillverkats) innan man kastade sig över Indycar där man vann Indy 500 redan i fjärde försöket 1972.
Men duon ville vidare, och nästa mål blev Formula 1, där Team Penske till säsongen 1975 ställde upp med en egenkonstruerad bil som kördes av Donohue som gjort comeback efter ett kortare uppehåll. Konkurrensen var tuffare än man trott, först till Österrikes GP på sensommaren 1975 började man få upp farten. Då slog tragiken till, Donohue körd av banan på träningen och slog huvudet i en reklamskylt. Han verkade först inte ha fått några större skador men blev sedan sämre och avled efter några dagar på sjukhuset.
Roger Penske tog detta hårt men beslöt att köra vidare med sitt F1-team. Året efter satsade man på talangen John Watson som ett år efter tragedin i Österrike på samma bana tog teamets första och enda seger i F1. Allt såg väldigt lovande ut för Penskes F1-satsning, bilen var superb trots små resurser, man hade en av de mest lovande förarna etc. Men teamet behöver fler sponsorer, och när dessa avvaktade tog Penske som aldrig gör något halvhjärtat ett resolut beslut att sälja teamet (som döptes om till ATS). I stället fokuserade han på amerikansk racing och blev där som nämnts den framgångsrikaste teamägaren genom tiderna.
Många med mig tror det var en stor förlust för Formula 1 att tappa Roger Penske. Parallellt med racingteamet byggde han som nämnts upp en synnerligen framgångsrik affärsverksamhet. Så över tiden hade ekonomiska resurser funnits, idag är Team Penske ett av de mest välfinansierade teamen i USA med en stor portfölj av sponsorer.
Hade säkert haft ett toppstall i F1 i dag
Men tajmingen just hösten 1976 när Roger Penske tog sitt beslut var olycklig. Med den kompetens som fanns i teamet inklusive en egen och välutrustad fabrik i Poole i England (som senare skulle bygga flera Indy 500-vinnande bilar) hade Penske säkerligen varit ett toppstall i Formula 1 än idag. Och som amerikanskt team hade nog F1-intresset i USA, som svalnade markant under 80- och 90-talet, varit fortsatt starkt. Många talangfulla transatlantiska förare hade säkert också valt Formula 1 i stället för Indycar, t ex namn som Rick Mears, Al Unser Jr, Michael Andretti, Paul Tracy mfl. Formula 1 med Roger Penske hade kunnat se helt annorlunda ut om bara en sponsor hade kunnat bestämma sig lite snabbare inför säsongen 1977. Men så fungerar Formula 1, det finns massor av team som drömmer om att etablera sig i toppen, få tar sig dit och ännu färre lyckas hela vägen. Men Roger Penske hade som sagt alla förutsättningar att lyckas.
Eller var allt så enkelt att han själv trivdes bättre i den lite mer öppna och avspända amerikanska racingmiljön än i den slutna och stela globala F1-kulturen?
Själv har jag kommit så långt att jag en gång fick stå på griden några minuter innan Kinas GP 2012 startade. Det var min livs höjdpunkt, och nog det närmaste frontlinjen man kan komma som supporter. Men för att få sitta bakom Toto Wolff eller Christian Horner och titta på deras dataskärmar under ett F1-kval måste man nog vara global megakändis i kubik. Så minnet av mitt korta möte med Roger Penske på Rockingham 2001 där vi tillsammans följde kvalstriden mellan Kenny Bräck och hans egen förare Gil de Ferran (som tyvärr gick vinnande ur den striden) är något som jag sent kommer att glömma.
Magnus Berthling har följt Formula 1 sedan 70-talets början, men också många andra discipliner inom internationell motorsport. Magnus har också varit förbundsordförande för Svenska Bilsportförbundet. Han var givetvis på plats i Anderstorp och såg premiären för Sveriges Grand Prix 1973 och håller fortfarande Ronnie Peterson som en de största F1-förarna genom tiderna. Vidare hoppas han att Sergio Perez blir världsmästare 2023 och att McLaren äntligen ska komma tillbaka som toppteam i Formula 1.
